13 oktober 2011

Ett väntat samtal

När man får en uttalad telefontid upplever jag att de oftast ringer senare än sagt, men nu ringde de några minuter över halv. Jag fick inget direkt svar mer än att vi stod kvar i kön och att de är de som stått i 9-10 månader som blir kallade nu. Men jag har ju stått i 11 månader men så kan de väl va, hon skulle lämna en lapp till sin kollega angående hur lång väntan det var för mig så fick jag vänta mig en kallelse, tack för det!

I samma veva som jag hade skrivit första ordet här ringer "okänd" igen. 
- Ja hej det här var från fertilitetskliniken du hade sökt oss. 
- Ja precis och jag pratade just med en annan som ringde från Er.
- Jaha vad konstigt för det står det ingenting om här, men fick du svar på dina frågor.
- Både ja och nej, jag undrade hur det går med vår kö plats, men att hon skulle lämna en lapp till sin kollega.. (Vilket var hon jag pratade med nu.)

Lite kul när man söker hjälp att man får dubbel hjälp men samma svar. Men hon ville i alla fall kolla en gång till hur jag låg till. Hon gick iväg och pratade med sin kollega som jag själv hade pratat med 7 minuter innan och tittade igenom kallelserna som hon skulle skicka ut idag för att se om jag låg med i högen, men inte. Hon sa att det var fullt nu fram till vecka 44 men hon trodde att jag skulle få en kallelse i vecka 44-45 och noterade att jag hade ringt. Var väl antagligen bra att jag ringde med då de kanske prioriterar en som hör av sig, jag vet inte?
De hade i alla fall fått in det brevet som de hade skickat ut tidigare.

Nu är det bara att vänta och se, jag önskade även att få hålla till här omkring och slippa ta mig till Uppsala då det är närmare för sambon att ta sig till Huddinge från jobbet än Uppsala. Passade även på att fråga om BMI hur petigt det är på 35 eller om 35,1 är icke godkänt, men att jag idag låg på 34,6, vilket helt klart var godkänt! Men hon var inte så insatt i det där. 
Hon tyckte att jag skulle fortsätta att försöka gå ner några kilo till, att för att öka våra chanser. Men beklagade sig över hur jobbigt det verkligen är men att jag skulle försöka, tur att vissa har lite medkänsla för andra människor! ;)

Så nu är det skärpning! Ordentlig mat och inget onyttigt skit, läsk, bullar, kakor, godis och andra godsaker får slopas nu igen, jag har gjort det förr och jag ska göra det igen. Samt komma igång och motionera mera, nu två kvällar i rad har jag och sambon varit ute och gått i rask takt i ca 45 min. 

Dags att ta tjuren i hornen och klä på sig för att gå ut och ta en runda nu innan jobbet.

5 kommentarer:

Barnkampen sa...

Vi tillhör Uppsala, de är jättebra! Klaga inte över att behöva åka från Huddinge....vi har 4 timmar enkel resa till Uppsala ;). Lycka till med bantningen. Jag svarar på din fråga på bloggen sent i kväll. kram.

Madeleine sa...

Hej!
Du får gärna maila mig så kan jag berätta mer om oss och dina andra frågor.
Langtan83@hotmail.com
Kram

Luiza sa...

Kanske dags för en träff snart?
Vad säger du?

Vi måste höras.

Ska du med på träffen i Göteborg, förresten?
Vore kul.
Kramar i massor.
Luiza

♥ Ninna - VillBliMammaNu ♥ sa...

Hej läst runt å din blogg. Jag ligger oxo på bmi 34... Har gått upp ca 15 kg på tre år med alla IVF-behandlingar. Min läkare säger att jag är vansinnigt lätt stimulerad och därför ökar i vikt av hormonerna och medicineringen...

Försöker oxo gå ner nu!

kram NInna

Tea sa...

Ironiskt att de ringde så tätt inpå varandra... Hoppas det är er tur snart.