Dags för v 13

Det känns helt sjukt att vi kommit såhär långt! Går in i v 13 idag och den största risken för missfall är över, visst kan det hända ändå men det känns skönt att äntligen ha kommit över "gränsen"!

Det blev inget cub test för vår del. Skulle barnet ha ds gör det oss ingenting! Om det skulle vara någonting allvarligt får vi ta d på rul och utgå därifrån.

Jag känner hur det växer och tar sig allt mer. Jag har inte mått speciellt illa förrän nu. Det är skit jobbigt, det är som en våg kommer och sköljer över mig å rör jag mig spyr jag. Så det gäller att stå still!

Det har inte blivit något nytt ul heller. Bm tyckte inte att det behövdes, å hon förresten var ju hur trevlig och gullig som hellst! Jag gillade henne skarpt! Har även fått två nya tider, en i v 20 och en i v 25.

Tiden bara rinner i väg och snart är det dags för semester och två veckor i Turkiet!

Tiden rinner iväg

Jag har tänkt flera gånger att det är dags för ett nytt inlägg, men tiden rinner verkligen iväg och vi har haft fullt upp den senaste tiden. Sen kan jag väl erkänna lite att jag inte har vetat vad jag ska skriva.

Imorgon hoppar vi in i vecka 11 och på fredag är det dags för inskrivning! Vi har nog bestämt oss för att inte göra nub och kub testet då de kan öka risk för missfall och jag känner att jag inte riktigt vill riskera det. Däremot ska jag be min bm om en tid för ultraljud då läkaren på Huddinge skickade med ett papper där jag skulle ha ett ul i v 9+4 dock så har det passerat men vad gör de om man får titta på bebis i v 12 el 13 istället, jag hopps bara att hon går med på det! 

Jag är extremt trött mest hela tiden, speciellt efter mat. De senaste dagarna känns det som att jag inte får i mig någon mat, jag blir bara illamående och vill kräkas när jag äter, så jag äter alldeles för lite!

Jag tror att jag måste äta sådant som jag verkligen tycker är gott för att det ska gå ner.

Kakor slinker ner rätt lätt, iafl de som stod i lunchrummet idag, Bra där! (eller inte!)

Annars har jag till och från skit ont i höfterna/rumpan, det är nästan så det strålar. Ibland kan det även kännas ner i svanskotan. Idag när jag skulle gå till bilen la jag på ett kål då jag hade lite bråttom men det var bara att sakta ner igen för det gick inte å gå fort, det gjorde för ont.

Är det foglossning alla redan som spökar? 

Jag har även skrivit ut pappret som man ska fylla i inför inskrivningen, så nu känner jag mig rätt redo!

Får jag presentera

Liten ♥

 

Bild från dagens VUL.

Här kan man tyda huvud, armar och ben!

Liten mätte hela 18 mm jämfört med 8,7 mm från förra ultraljudet.

Det motsvarade 8+2, blev framflyttad en dag.

Baby tickern här på bloggen stämmer nu, tidigare har den legat en dag före.

Anledningen till gynakuten

Vill börja med att säga att detta är inget inlägg för dig med kräkmage!

 

Vi grillade i lördags och fick en del kött över som vi gjorde pytt på i måndags. Klockan 3 vakande jag av att min sambo kom och la sig i sängen brevid mig igen efter att tydligen ha varit på toa, jag mottar honom med fyfan va jag mår illa, springer upp från sängen och spyr i toan och måste hålla igen för att jag ska slippa göra nummer 2 på golvet. Men i sista sekund hinner jag vända på mig, så fortsatte måndagsnatten inpå tisdagen, minst en gång i timmen var jag upp, rumpan på toa och hinken i knät. 

Fy fan, fanns inget att få upp heller så det var bara galla som kom, pjuh vilket natt!

Men på tisdags efter middagen hade det lugnt ner sig men vi hade fortfarande inte ätit någonting och ingen av oss vågade åka iväg och handla, tänk om det skulle bli akut! Ringde pappa som skulle handla lite åt oss men då hans grejer drog ut på tiden hann sambons pappa ringa så han kom förbi med en påse som han ställde utanför dörren sen ställde han sig själv 5 meter ifrån.

Tur var väl det så vi kunde få i oss lite näring, vi hade ju ingenting som var bra för magen hemma så han kom med lite proviva, yoghurt och skorpor. 

Tack!!

Men efter dessa bravader så har gravid symtomen minskat drastiskt och det oroade mig och det har väl att göra med förra graviditeten då jag inte känt mig gravid den senaste tiden och fostret var borta, jag vill inte uppleva det en gång till! Jag började funderar på att jag blivit drabbad av listeria, men då borde vi blivit sjuka redan i lördags när vi åt av köttet och det blev vi inte. Någon bakterie har ju bildats i maten frågan är bara vad?

Jag ringde vårdguiden och frågade hur jag skulle gå tillväga, hon hänvisade mig till vårdcentralen för blodprov och kopplade mig. De hade redan skickat sina prover för dagen och eftersom jag var gravid tyckte hon jag skull kontakta mödravården, jag fick numret och ringde. Hon tyckte att jag skulle ta mig till karolinska då om jag ville göra ett blodprov medan jag frågade om det kunde vara någon fara för fostret och sa som det var, att känningarna försvunnit och frågade om hon tyckte jag skulle ta mig till en gyn akut för att kolla upp det. Så det var bara att sätta sig i bilen, åka och lämna tillbaka filmerna jag hyrde igår och bege mig mot Danderyd.

Det här är sjukt jobbigt alltså, min tanke var att liten fanns kvar men att inget hjärta längre slog. När jag blivit inskriven fick jag lämna blodprov och kissprov, sen var det bara att sitta ner och vänta. Efter ca 2 timmar var det min tur, och jag fick träffa världens gulligaste läkare.

Vi gick igenom allt och hon klämde, kände och tittade. 

Livmodertappen var stängd så det var ingenting som var på väg ut. 

Sen var de dags för VUL.

Jag frågade om jag kunde få någon bild med mig om det var som det skulle, givetvis, vi kan ta många bilder fick jag till svars. Skönt att man kommit till en människa som är förstående och har en medkänsla för andra människor! Hon förde in staven sen var hon tyst i en evighet kändes det som tills hon sa att hon såg en hinnsäck och en gulesäck. Sen tyst igen, hon höll ju på att skrämma livet ur mig men sen hitade hon vår Liten med ett pickande hjärta som var mycket tydligare nu, hon visade armar, ben och huvud. 

Vilken Lycka!

Nu är det slut undersökt, blöder jag nu så får jag väl kolla upp det men är det ingenting allvarligt så måste jag våga lita på att Liten finns kvar!

Gynakuten igen

Att man aldrig slutar bli orolig.

Men efter matförgiftning (troligtvis), spyor och skit har gravid symtomen avtagit tvärt, jag vill se så liten fortfarande mår bra! :(

Underbar nyhet

Har sovit bra inatt och inte varit nå speciellt trött under dagen, det har kommit nu senare på kvällen. Det är ändå dags att sussa snart så det gör ingenting. Hade dock känt mig rätt ogravid idag för att tröttheten varit borta men jag får verkligen inte nojja så mycket! Men det är ändå svårt att undvika att tro att det är kört, men jag får verkligen inte tänka så, varför skulle det inte gå?

Imorse när jag vakande va jag helt bombsäker på att det var torsdag idag, antagligen för att jag slutade tidigt igår och ända dagen jag annars gör det är på onsdagar. Satt och sökte upp mödravårds central med för att ringa på fredag. Men det blev till att jag ringde idag istället och det är typ helt fullt sa hon! Jag fick tid först 11 maj och då är jag i v 10+3. Sen var en anledning att jag skulle göra nå blodprov med och de svaren kan man inte se förrän efter v 9 så hon tyckte att det var dumt att ta en tid tidigare, och när det var dags fanns det ingen så det fick bli efteråt. 

Jag valde Kungsängen, är det någon som har någon erfarenhet av den som läser här? Jag hade funderingar på om jag skulle ta mamamia i stan men min mamma sa att mamma gruppen sätts ihop efter de stället man är på och jag har ingen större lust och ha en mamma grupp i stan, jag vill lära känna folk härute där jag bor!

Är det någon som verkligen vet hur det här men mamma grupp fungerar?

Jag frågade även om det fanns möjlighet till att få ett nytt vul men de kan inte skicka någon remiss förrän man är inskriven men de lät som att jag kunde få en tid, iafl på hon som jag pratade med idag. Det har ju gått rätt lång tid tills möjligheten att få ett vul kommer så jag funderade på om man skulle kontakta ultragyn på Odenplan och boka in en tid själv, hur skulle ni ha gjort?

Egentligen söker jag väl upp akuten om jag misstänker att det gått åt skogen så jag kanske inte behöver ha något extra vul.

Nu till den underbara nyheten!

En nära vän till mig ringde idag på lunchen och ville att jag skulle gissa på någonting som hänt, även hon har gått och blivit gravid och det skiljer bara någon vecka på oss! Det som är roligt med är att ytterligare en gemensam kompis till oss ska ha i Juli. Detta innebär att om allting får vägen för oss alla kommer vi kunna vara mamma lediga tillsammans! Det var någonting man aldrig kunde tro men det känns verkligen hur kul som helst och det gjorde verkligen min dag!

Sen skulle jag vilja be dig som känner mig utanför bloggen att hålla tyst om det här för att det inte är officiellt än och jag vill själv bestämma vem som ska veta om det här och inte! Egentligen vet jag inte ens vilka som känner mig som läser här så ni får gärna lämna ett avtryck.

Vår liten ♥

..är just liten!

 ♥

Idag mätte liten 8,7 mm vilket visade v 6+6.

Enligt min uträkning från familjeliv ser det ut som följande:

Liten hade växt som den skulle sen sist och följer sin tillväxt som hon sa. Det var normal hjärtaktivitet och normalt mycket fostervatten.

Jag frågade även om jag kunde få en ny tid med tanke på förra graviditeten men det gick inte. Egentligen tar det inte ens och tittar på spontana graviditeter men eftersom jag "tillhörde" dem så fick jag komma och det tackar jag för. Fick träffa samma BM som förra gången och hon är verkligen super gullig!

Fick även med mig ett papper som jag ska lämna till mödravården där det står att jag ska ha ett nytt VUL i v 10. Måste ringa och boka in mig, men det får bli på fredag när jag är ledig.

Frågade såklart om jag kunde få bild med och här har ni liten:

 

Den runda ringen till vänster är gulsäcken och inte huvudet.

Frågade även hur stor risken är för missfall nu och hon tyckte att den här graviditeten ser så pass bra ut att den borde klara sig till 80-90%. Ingen idé att oroa sig egentligen blir det ett missfall är det fel på det och inget annat. Det är iafl den inställningen jag har!

Nu är det bara att låta tiden gå! 

Jag är så glad och känner sån lycka!

♥