Varför skulle ett plus visa sig på stickan, jag har inga känningar alls och har väl inte haft det sen då jag ringde till ferten i förra veckan. Visst något ömma bröst men de har bara avtagit mer och mer ju fler dagar som har gått och nu ingenting, förutom det jag har inbillat mig har en koppling till en graviditet.
Okej jag kan medge att jag har tjuvtestat idag vilket gav ett minus och ingenting lär hända till på fredag. Jag tänker ge upp progresteronet nu för om det skulle ha blivit någonting skulle kroppen själv ha börjat producera det vilket räcker, i alla fall i mina ögon. Jag tror knappast att det gör någon skillnad om jag slutar idag eller tar den sista på torsdag kväll. Det ända skillnaden är att jag slipper allt kladd i trosan!
Jag kan ångra lite att flertalet vet vad vi håller på med och i fortsättningen tänker jag hålla tyst. Problemet på jobbet är bara att det är både hök ögon och uggle öron vilket resulterar i att så fort man inte är på sin plats när man ska så ställs det frågor hit och dit vart man är. Speciellt en som ska veta allt om alla jämt och är det som skvallrar mest också. Det är rätt jobbigt!
Jag väljer att berätta det för mamma, en kollega som själv hade det tufft när hon gjorde ivf och svärmor, fler än så behöver inte veta förrän det är klart. Det gör varken till eller från om det är fler/färre som vet. Det känns bara jobbigt att gå ut med att man "misslyckats" till 100 än till 10.
Påpeka inget som att det är förtidigt att veta eller vara säker än och allt kan hända eller liknande. För det är ett minus och jag är inställd på det. Det skulle ske ett mirakel om det ändra de sig till ett plus. Men blir det ett plus så får ni veta det på fredag då jag kommer testa igen då det är den riktiga testdagen.
På ett sätt vet jag inte om jag vill köra igång en omgång till innan sommaren då de känns som att det ev kan krocka en del.
Vi lär inte få börja på en ny omgång förrän April skulle jag tro då jag har för mig att de vill ha en mens mellan och vem vet när den dyker upp, oktober kanske! Men om vi räknar på April väntar sen i maj ett bröllop och i juni är det utlandsresa 2 veckor. Känns bara som att det är saker i vägen om det blir lika långdraget som den här gången blev. Antagligen så kommer jag troligtvis även få köra den långa metoden den här gången med och börja med spray.
Kanske är bättre att lägga all fokus på vikten och gå ner x antal kilon genom start på VLCD för att sen övergår till LCD och lägga fokus på ett nytt försök i höst. Klarade jag 20 kg på tre månader sist så kan jag väl klara det igen. Det är även skit jobbigt att ligga precis på gränsen till Bmi 35 vilket betyder att kommer jag över får jag inte ens göra en behandling!
Det återstår att se vad de säger på fredag när jag ringer och lämnar mitt (minus) besked!
Så jag kommer inte skriva någonting här förrän då!
1 kommentar:
Snälla, jag kommer säga det iallafall.
Allt kan hända till fredag.
Glöm inte vad jag skrev: Jag testade minus 4 dagar innna jag testade plus... på 4 dagar slog det över.
Du gör som du vill, men jag skulle inte vara min egen doktor och lägga av med progesteronen förrän det verkligen är klart.
I Uppsala sa de t om att det kunde visa minus på testdagen, för det var för tidigt och uppmanade mig att fortsätta med progisarna i några dagar till.
Jag vet att det är jobbigt, men försök tänka positivt in i det sista, hur jobbigt det än är, för tro mig, jag har inte glömt hur det är.
Det där med vikten kan du ta efteråt, och det är verkligen något jag rekommenderar, så här i efterhand.
Jag ä'r glad att jag gick ner och höll mig på en bra vikt innan jag blev gravid, annars hade jag vägt över 100 kg på mina 1,60 cm....inte OK. Nu säger jag inte att alla har samma kassa karaktär som jag, men de flesta "åker" nog dit på vikten...särskilt PCO:are som vi är.
Men tänk på det efter du testat på fredag, inte nu.
Lyck till på fredag. Jag hoppas innerligt att det blir som du vill.
Kramar
Skicka en kommentar