Anledningen till gynakuten

Vill börja med att säga att detta är inget inlägg för dig med kräkmage!

 

Vi grillade i lördags och fick en del kött över som vi gjorde pytt på i måndags. Klockan 3 vakande jag av att min sambo kom och la sig i sängen brevid mig igen efter att tydligen ha varit på toa, jag mottar honom med fyfan va jag mår illa, springer upp från sängen och spyr i toan och måste hålla igen för att jag ska slippa göra nummer 2 på golvet. Men i sista sekund hinner jag vända på mig, så fortsatte måndagsnatten inpå tisdagen, minst en gång i timmen var jag upp, rumpan på toa och hinken i knät. 

Fy fan, fanns inget att få upp heller så det var bara galla som kom, pjuh vilket natt!

Men på tisdags efter middagen hade det lugnt ner sig men vi hade fortfarande inte ätit någonting och ingen av oss vågade åka iväg och handla, tänk om det skulle bli akut! Ringde pappa som skulle handla lite åt oss men då hans grejer drog ut på tiden hann sambons pappa ringa så han kom förbi med en påse som han ställde utanför dörren sen ställde han sig själv 5 meter ifrån.

Tur var väl det så vi kunde få i oss lite näring, vi hade ju ingenting som var bra för magen hemma så han kom med lite proviva, yoghurt och skorpor. 

Tack!!

Men efter dessa bravader så har gravid symtomen minskat drastiskt och det oroade mig och det har väl att göra med förra graviditeten då jag inte känt mig gravid den senaste tiden och fostret var borta, jag vill inte uppleva det en gång till! Jag började funderar på att jag blivit drabbad av listeria, men då borde vi blivit sjuka redan i lördags när vi åt av köttet och det blev vi inte. Någon bakterie har ju bildats i maten frågan är bara vad?

Jag ringde vårdguiden och frågade hur jag skulle gå tillväga, hon hänvisade mig till vårdcentralen för blodprov och kopplade mig. De hade redan skickat sina prover för dagen och eftersom jag var gravid tyckte hon jag skull kontakta mödravården, jag fick numret och ringde. Hon tyckte att jag skulle ta mig till karolinska då om jag ville göra ett blodprov medan jag frågade om det kunde vara någon fara för fostret och sa som det var, att känningarna försvunnit och frågade om hon tyckte jag skulle ta mig till en gyn akut för att kolla upp det. Så det var bara att sätta sig i bilen, åka och lämna tillbaka filmerna jag hyrde igår och bege mig mot Danderyd.

Det här är sjukt jobbigt alltså, min tanke var att liten fanns kvar men att inget hjärta längre slog. När jag blivit inskriven fick jag lämna blodprov och kissprov, sen var det bara att sitta ner och vänta. Efter ca 2 timmar var det min tur, och jag fick träffa världens gulligaste läkare.

Vi gick igenom allt och hon klämde, kände och tittade. 

Livmodertappen var stängd så det var ingenting som var på väg ut. 

Sen var de dags för VUL.

Jag frågade om jag kunde få någon bild med mig om det var som det skulle, givetvis, vi kan ta många bilder fick jag till svars. Skönt att man kommit till en människa som är förstående och har en medkänsla för andra människor! Hon förde in staven sen var hon tyst i en evighet kändes det som tills hon sa att hon såg en hinnsäck och en gulesäck. Sen tyst igen, hon höll ju på att skrämma livet ur mig men sen hitade hon vår Liten med ett pickande hjärta som var mycket tydligare nu, hon visade armar, ben och huvud. 

Vilken Lycka!

Nu är det slut undersökt, blöder jag nu så får jag väl kolla upp det men är det ingenting allvarligt så måste jag våga lita på att Liten finns kvar!