Jag har hittat viljan

Skulle skriva detta i förra inlägget men det blev för blandat så vi tar ett nytt inlägg om min kamp, min vilja och min mentala inställning här istället:

Dit jag vill komma nu är att hitta den fokus som behövs. Min mentala inställning står på viktnedgång och så ska det bli. Dagens vikt 107,8 kg (!) dock helt fel att väga sig dagen efter en helg med kryssning, alkohol, mat, snacks, och en flötig pizza till middag igår. Fredagar är de bästa dagarna att väga sig på men invägning fick bli idag sen följer uppdatering varje fredag. Idag börjar dagen genom att skåla och dricka en VLCD shake

Varför smussla med sin vikt? Varför skäms många över att berätta vad de väger? För mig var det en stor hjälp att berätta det när jag vägde 124 kg, ju mer öppen jag var med det ju lättare kändes den att få stöd från andra. Jag behövde inte längre skämmas över min vikt. De ser väl att jag inte väger 70 kg oavsett om de vet det eller ej. Kan tillägga att jag är 176 cm lång.

De som vet hur jag ser ut, va gör de om de vet hur mycket jag väger? Jag blir väl knappast mindre för det. Låter som att jag är stor som ett hus men det tycker jag inte att jag är. Jag hatar själv när folk skriver sånt här så får man inte se någon bild så jag retuscherade bort mitt face på en bild så får ni se:

När vi träffade läkaren första gången på Huddinge påtalade hon att jag har en typisk Pco kropp, smala ben, smala armar, rund om magen. Haha. En typisk äppelkropp.

Så fram tills IVF 2 lär den här bloggen främst handla lite mer om min kamp att kämpa mig ner, till att börja med är mitt delmål under 100 kg. Mitt stora delmål tidigare var att komma ner runt 85 för att sedan kanske komma ännu längre ner. Men vi börjar nu med -7,9 kg så ligger jag på 99,9, alltså under 100 ;)  

Nu kör vi!