29 december 2011

För en tid sedan..

Var tanken att jag skulle hämta ut alla mediciner på apoteket. Jag tar mig en nummerlapp och står snällt och väntar på min tur.. Kommer fram till kassan, visar upp mitt körkort å säger att jag vill hämta massa saker som kommit in nyligen.

Jag blir väldigt snopen när hon talar om för mig att det ända som finns är provera och någon värktablett och det var inte riktigt vad jag skulle ha. Vänder på klacken å går ut från apoteket.

Mycket märkligt då jag var på Huddinge den 30/11 och detta var den 14/12 alltså två veckor efter besöket. Men dagen därpå ringde jag till Huddinge och sa som de va. Svaret jag fick: "Dessa doktorer alltså, de är lite glömska ibland, skrattade barnmorskan. Jag säger till på en gång så ska du få det."
Visserligen var det ingen brådska att hämta ut de men jag kände bara att jag ville ha det gjort. Men jag fick snällt vänta några dagar till, sen har det bara inte blivit av att jag hämtat ut de förrän i tisdags 27/12. Dock fanns inte allt hemma men hon beställde det på en gång så de skulle finnas hemma efter klockan 16 idag. Så idag eller imorgon blir det till att hämta ut puregon och "pennan".

Jag var faktiskt in på apoteket en gång mellan dessa två gånger för att se om recepten hade kommit in vilket de hade!
Nu är det bara att invänta mensen för att ringa och få klartecken för start!

Nu är det dags..

Detta inlägg blev inte riktigt som jag tänkt mig då det aldrig blev publicerat av någon konstig anledning. Detta är i alla fall skrivet den 26/12:

Idag är den första väntade dagen inför vårt första ivf försök i form av start med Provera. Denna ska tas 1 gång om dagen i 10 dagar för att sätta igång mensen.

Eftersom den är så oregelbunden å gör som den själv vill blev de bäst såhär.

Nu är det bara att vänta och se, om 13-14 dagar bör jag börja med doseringen.

Spännande! :-)

9 december 2011

Oväntad mens, Flyttad start

Mensen gör ju som den själv vill, det verkar i alla fall inte bättre än så.

Jag startade den med Provera för ca två veckor sen för att d va skönt att ha ett sista datum när jag hade den innan vi skulle på första träffen. Gången innan var den spontan, det är idag ca 4 veckor sedan.

 
Vi hade planerat att jag skulle börja med Provera den 6/1 och ha äggplock vecka 5.
I onsdags började det bli mer brunaktiga flytningar och igår ännu värre. Idag kom mensen och är som den ska vara. I alla fall i morse sen blir det mer flytningar av det hela igen. Åh jag blir helt knäpp på de här!

Velade om jag skulle ringa till Huddinge eller inte, jag är ju ändå inte planerad att starta nu så vad kan det göra för skillnad? Ringde sambon som tyckte att jag skulle ringa, vilket jag gjorde, fick telefontid 11:11, jag ringde 11:10, de ringde tillbaka 11:40, körigt idag?!

Jag sa att jag hade fått mens vilket inte riktigt var planerat och när tanken var att jag skulle börja med Provera. Hon frågade om jag hade oregelbunden mens å ja det kan man minst sagt säga att jag har. Barnmorskan som jag pratade med bollade lite fram och tillbaka med sin kollega för att komma fram till någonting bra. Jag väntade mig inte att de skulle säga till mig att börja nu, då julen ligger så tätt inpå och de har stängt. Jag väntade mig som innan att börja den 6/1 som planerat men ringde för att tala om att mensen kommit, de hade sagt att jag skulle ringa om den kom innan men min tanke var mer nära inpå start och inte nu.
Men efter deras bollande fram och tillbaka tyckte hon att jag skulle starta med Provera om 17 dagar, alltså 26/12 och då bör det bli mens kring 4 Januari. 

Om vi nu leker med tanken så blir det start med Puregon 7/8 Januari, UL 13/14 Januari och äggplock någon gång under vecka 3. Tidigare var tanken äggplock under vecka 5 så i och med mitt samtal idag blev jag tillbaka flyttad två veckor. Inte för att det spelar oss någon större roll när vi kör igång, en vecka hit eller dit vad gör det?

Det känns spännande att snart få sätta igång!

5 december 2011

Mirakel sker

Vissa kommentarer berör mer än andra, men självklart är alla kommentarer värdefulla! 
Förra inlägget handlade om vår start, vårt första möte med Huddinge. 

Den ena skriver att det likväl kunde varit hon som skrev min text, vilket berör mig mycket då vi är så många som sitter i samma sits och känner lika. Visserligen är hon spontant gravid idag och det är hur häftigt som helst efter alla deras försök mellan hopp och förtvivlan. 
Men det är underbart! 
Den andra kommentaren är min sambos, ex, syster, vem jag bara träffat en gång (tror jag) på vår inflyttningsfest men som själv gått igenom samma procedur som vi ska gå igenom dock av helt annan anledning. Vi fick missfall ungefär samtidigt förra gången och även fast jag knappt känner henne så känner jag väldigt starkt för henne och deras långa kamp som i dagarna avslutades med en underbar liten son!  
Jag är så otroligt glad för er skull! 

Dessa människor är så värda ett litet mirakel, de som kämpar och inte släpper den starka viljan, de som kämpar upp för backe och ner för backe och upp igen! Jag hoppas innerligt att även dessa människor en dag får det lyckliga plusset. 
Det är helt otroligt hur dessa mirakel ibland bara kan ske från ingenstans!
Självklart glädjer jag mig åt de som inte behöver kämpa för saken med, de som lyckas utan en lång kamp men jag kan där tillägga att jag bara glädjs åt vissa. De som står mig närmst självklart, men det finns andra.

Jag anser inte att alla är värda det som sker.

30 november 2011

Våran plan med IVF

Ja då är karusellen igång, nu är det bara att vänta och se.
Vårt första möte gick till på följande vis:

Dagen började med ingen frukost hemma, haha så det fick bli en smörgås på OKQ8 i Huddinge. Vi åkte hemifrån vid 9:20 och var på väg mot ingången ca 10:25 efter att ha parkerat bilen. 10:30 var det vår tur.
Väl på plats var det kölapp som gällde men mycket snart så var det vår tur. Vi betalade i kassan och fick med oss någon grön lapp som vi skulle lämna till läkaren som jag inte riktigt hade en aning om vad det var för någonting men antagligen ingenting som vi behövde bry oss om.
Blev uppropade av en BM som skulle ta längd, mått och blodtryck vilket var helt normalt. Jag var så glad när jag vägde mig hemma imorse, vågen är på samma sida som mig och återigen stod den på 103,9 så totalt -2,6 kg, men på deras våg var det 105,? med kläder på men så länge jag inte överstiger 108 så är jag lugn!

Fick sätta oss en minut igen efter det innan läkaren B kom och ropade upp oss, vi följde med honom till hans rum där det även satt en läkarstudent som skulle vara med, ingenting oss emot. Han börjar gå igenom våra papper och ställer lite frågor och när han är klar med mig och ska ta min sambo knackar det på dörren och de ber honom komma ut, efter någon minut kommer han tillbaka och ursäktar sig över att vi behöver byta läkare då det blivit lite problem. Vi ska få träffa K, henne har jag hört en del om genom min vän som gjort samma behandling som vi ska göra och på deras tredje försök fick tvillingar. Hon var den enda som verkligen vågade höja hennes mediciner och chansa vilket resulterade i en felfri graviditet. Så jag känner att vi hamnade i rätt händer genom att vi fick komma till henne men det betyder ju inte att det kommer fungera för oss ändå men hon säger att vi har alla förutsättningar för att bli gravida. Synd är bara att man inte kommer ha samma läkare varje gång då de jobbar olika tider och har olika uppgifter men man kunde fråga efter den personen man önskade komma till när man skulle boka in sig för olika undersökningar/behandlingar. Går det så går det.

Men väl inne hos henne blev vi mycket väl bemötta, hon kändes så lättsam att ha att göra med, skämtsam och glad! Hon ställde frågorna igen som B hade gjort innan och berättade en del över hur det skulle gå till och ville sen titta på mina äggstockar så det var bara att klä av sig och hoppa upp i gynstolen. Sambon satt längst bort i rummet och hon undrade om han verkligen såg någonting där bortifrån, jaja inga problem svarade han men när livmodern väl dök upp på skärmen så kom han närmare. Hon grävde runt lite och visade vad saker var och hur de såg ut. Sen kom vi till äggblåsorna, "ser ni att de ser ut som en salami skiva" sa hon! Haha tack för den, men det är väl så det är när man tittar på äggstockar för en PCOare och hon såg då en blåsa som var större än de andra och kanske var på väg att vandra ut.

Väl påklädd pratade vi om hurvida vi skulle sätta igång en behandling nu eller inte men hon tyckte att det var bättre att vänta men att vi lika gärna kunde köra igång nu. Men det blir till att vänta och det gör mig ingenting. Anledningen till detta är för att vissa delar av fertilitetsenheten har stängt under julhelgen och när man har PCOS (det var vad hon sa idag att jag hade men tidigare har det sagt PCO, jag vet egentligen inte skillnaden men det är väl mer eller mindre samma sak tror jag, skit samma nåt av dem är det.) är det lätt att bli över stimulerad och då finns det ingen på plats som kan göra någonting åt det om jag satte igång nu om det skulle bli så men plocka ägg och så skulle det göra under julen, men det berör inte mig den här gången så jag lägger inte på mycket energi på det.

Då min mens är så oregelbunden och kommer när den själv känner för det ska jag starta igång den med Provera den 6/1 och äta den under tio dagar men kommer mensen innan det så blir det uppskjutet ytterligare en månad tror jag hon sa. Men om allt går som det ska så tar vi den korta vägen och hoppar över näs sprayen och börjar med Puregon på tredje mensdagen med 116mg och den 6:e eller 7:e dagen ska jag komma in för VUL för att se hur det har gått. Längre än så har jag nog inte hängt med men jag får ju hela tiden instruktioner med tiden och undrar man någonting så är det bara att ringa! 

Efter att planen och allting var färdig fick vi träffa BM igen som tog emot oss först för att få lite papper och fylla i ett papper om alkoholvanor. Dessutom visade hon hur man gjorde för att sätta ihop Puregon pennan och tog hon fram en liten provkudde som hon satte mot magen för att visa hur man skulle göra. Hon sa: "Håll den som om du ska skriva och inte som ett vapen, haha". Sen fick jag sätta ihop pennan och plocka isär den samt sticka i kudden jag med men även sticka mig själv i magen på riktigt (utan Puregon i) för att få den rätta känslan hur det kommer vara. Jag kan säga att jag tycker ett myggbett känns mer än sprutan men det är min åsikt. Kan vara en fördel att jag är varken sprut rädd eller blod rädd så det känns inte som ett problem och hon sa att det är bättre att föra in den fort än att göra det långsamt för då känns det mer. Hon hade inga kommentarer alls på hur jag stack mig i magen så jag gjorde rätt och med rätt "hastighet". 

Det här känns ju som en baggis! 
Så nu är det bara att vänta ca en månad till så får jag hoppas att vi drar igång då! 
Det lär knappast gå bättre eller sämre beroende på när vi startar, huvud saken är ju ATT vi kommer få starta och det gör mig glad och på så vis är den långa väntan över och 2012 kommer inleda med att försöka göra barn!

Man kan ju inte mer än önska sig ett förväntansfullt och hoppfullt nytt år!

29 november 2011

Det är imorn det händer!

Denna väntan som varit har gått fort, men för ett år sedan var det ett helt långt år kvar innan någonting skulle hända. Men här står vi idag, dagen innan dagen D, dagen innan karusellen drar igång!

Jag har inga direkta förväntningar på vad som kommer att ske, jag har inga direkta frågor jag vill ställa men än när vi får börja men de lär de ju tala om utan att jag ens öppnar munnen.

Samtidigt som jag känner mig pirrig och nervös känner jag mig cool lugn, det känns rätt onödigt och stressa upp sig över det här innan men ens vet ett dyft. Hoppas på bra information imorgon och att den man träffar fungerar med  vår kemi, annars kan det nog bli rätt jobbigt!
 
Jag tror att det var rätt bra att det var så kort tid mellan att vi fick hem kallelsen tills att vi fick komma!
Nu är det dags att försöka sova lite i väntan på en händelserik morgondag!

28 november 2011

Första mötet

På onsdag är det dags för första mötet på Huddinge. Det ska bli spännande att få höra om den stora karusellen hur allting går till, när vi får börja  mm. Jag vet ju egentligen ingenting om det här mer än hormoner hit, hormoner dit, äggplock, insättning, test!

Men det ska i alla fall bli mycket spännande, första mötet skulle ta ca 2 timmar och vi ska få träffa en läkare för samtal, gynekologisk undersökning och bedömning för eventuell (?) behandling. Vad innebär eventuell behandling?

Vi fick även med en hälsodeklaration som vi skulle fylla i och ta med, vissa frågor som jag inte riktigt hade koll på:

1.Hur många dagar jag blöder?
Olika.
2. Hur många dagar det är från mens första dag till nästa mens börjar, Är detta vad som kallas cykel?
Olika efter som den är så oregelbunden.
3. När slutade jag med preventivmedel?
Det var ju flera år sedan och jag har ingen exakt koll över huvud taget. Undra om jag kan hitta mig journal från min gynekolog, där i står ju allt sådant.
4. Har jag genomgått en barnlöshetsutredning? Vad innebär det?

Ni kanske kan hjälpa mig med svar på två av mina frågor i alla fall? Ni är ju ändå en del som är inne här och tittar dagligen och någon borde väl ha lite mer koll än jag :)