Ivf 1 = över

Första försöket är över för den här gången, det har bjudit på både med och motgångar men det bästa utav allt är att jag nu kan kalla mig ruvare! Det känns verkligen helt underbart att kunna säga det men samtidigt väldigt konstigt! Att jag egentligen är gravid med beräknad födsel i slutet på oktober, det är helt sjukt! 

Får det bevisat för mig om ca två veckor om det är på riktigt eller inte. Vi har testdag Lördag den 11/2 men då vi är på kryssning då kommer jag testa den 10/2 på morgonen innan vi åker. Det känns rätt skönt att jag är ledig den helgen om borta om det nu skulle visa sig att det blev ett misslyckande.

Kvalitén på embryot var mycket bra och de andra skulle odlas vidare för att se om det gick att frysa. Om det skulle gå får vi besked med posten om ca en vecka, man kan ju alltid hoppas! För om denna gång skulle ge en graviditet, förlossning, hela köret, så har vi en i frysen till ett syskon försök. Om inte så kan vi nog glömma ett syskon då våra gånger försvinner. Skit samma egentligen, vi kan ju börja med att hoppas på ett litet knyte!

Det vara samma läkare nu som gjorde äggplocket. Så himla coolt att se på monitorn hur de går till när de för in ägget, tjoff sa det så var det på sin plats i livmodern och förhoppningsvis där för att stanna!

Här ser ni embryot sa barnmorskan!

Det som gjorde mig mest glad var när läkaren B. sa att det finns många barn nu som såg ut som vårt embryo från början! Det ger en ganska stor förhoppning om att detta kommer fungera. Det är även vad min magkänsla säger, det "ända" var att vi behövde hjälp att få ihop dem. 

Läkarna  lär nog inte yttra sig så mycket för att inte ge en falska förhoppningar om att det ska bli en lyckad graviditet, de behöver nog passa sig mycket för hur de uttrycker sig och vad de säger.

Men jag säger bara:

Tänk om!

♥